Från provokatör till kärleksprofet?

Från provokatör till kärleksprofet?

Fredrik Svanå har läst Michel Houellebecqs åttonde roman och menar att han känner igen den franska litteraturens ”enfant terrible”, men att provokatören Houellebecq i romanen Förinta även visar en mer ömsint sida. Enligt Fredrik Svanå skriver Houellebecq så bra om ensamhet och sorg att han kan stå ut med nästan vad som helst vad gäller de mer svårsmälta partierna.

Michel Houellebecq är en fransk författare som är mycket kontroversiell. Hans roman Underkastelse gavs ut samma dag som attentaten på Charlie Hebdo ägde rum (7 januari 2015). I boken har islamister tagit över Frankrike och infört sharia-lagar. När det var dags för hans förra roman Serotonin så skrev han om lantbrukarnas uppror innan de hänt, han verkar ha en speciell förmåga att skriva om händelser alldeles innan de sker. Hans genombrottsroman var Elementarpartiklar som kom 1999. Jag har tidigare bara läst Serotonin av Houellebecq. Han beskylls ofta för att vara både rasistisk och misogyn men räknas ändå som en av Frankrikes största författare. 

Hans nya roman Förinta som är den åttonde i ordningen är en framtidsskildring som utspelar sig i Frankrike några år framåt i tiden (2026 – 2027). Huvudpersonen heter Paul Raison och hans fru heter Prudence, (döpt efter en Beatles-låt). Pauls pappa (Édouard) får en stroke och hamnar i koma, han har tidigare jobbat inom franska underrättelsetjänsten (DSGI). Paul har två syskon Cécile och Aurélien. Paul är agnostiker medan Cécile är troende katolik, Aurélien är betydligt yngre än de andra två. Syskonen har lite gemensamt, det är Édouards sjukdom som för dem tillsammans. 

I början av boken läggs det ut ett Youtube-klipp av en skenavrättning med giljotin. Offret är en känd politiker, Bruno Juge. Klippet är så bra gjort att när de analyserar filmen förstår de inte hur filmen gjorts. Paul är rådgivare och vän till Bruno och utreder Youtube-klippet. Därefter följer två terrorattentat, ett mot ett containerfartyg och ett mot en spermabank. I båda fallen förvarnas de berörda innan och ingen mister livet. Attentaten görs med en kuslig precision och det ges inga ledtrådar om attentatens syfte eller vilka som ligger bakom. De hittar ingen logisk gemensam nämnare för dåden. Det sker senare även ett fjärde attentat mot afrikanska flyktingar på medelhavet med många dödsoffer.  

Det finns två huvudteman i romanen, det ena är en thrillerhistoria med attentaten som handlar mycket om samhället och politik och de andra är en relationshistoria, där individen, döden och kärleken står i centrum. Jag tycker thrillerhistorien är spännande men allt eftersom tappar den betydelse och den betydligt mer intressanta relationsberättelsen tar över nästan helt. 

Édouard vaknar upp ur sin koma på själva julafton. Cécile ser det som ett ingripande från Gud. Pappan kan inte prata eller röra sig men kan se och höra. Närheten till döden gör att berättelsens fokus riktas från att vara en politisk thriller till att bli ett familjedrama där relationerna till nära och kära står i centrum. Pauls relation till Prudence är en fullständig katastrof, de lever i ett riktigt dåligt äktenskap. Även hans bror Aurélien har stora problem inom äktenskapet och han har haft oturen att gifta sig med en kvinna (Indy) som är riktigt hemsk. Paul är en ensam men utåt sett en framgångsrik man, helt plötsligt hittar han tillbaka till sin fru och kärleken, han har tandvärk men går inte till tandläkaren. När Paul till sist går dit får han beskedet att han har cancer i munnen men vägrar operera bort tungan utan väljer cellgiftbehandling.  

Förinta ställer många existentiella frågor som blir aktuella när döden och lidandet kommer i vår väg och är en insiktsfull roman om vad som väntar oss alla. I slutet av boken finns ett fint exempel på hur man kan använda litteraturen. Böckerna om Sherlock Holmes får Paul att ”glömma droppet, cancern och alltihop.” 

Houellebecq är en mästare på att skildra den ensamme deprimerade mannens lilla liv i all sin skröplighet. Men det ovanliga jämfört med hans tidigare verk är att huvudpersonen Paul inte är ett svin, han tänker inte bara på sig själv utan försöker efter bästa förmåga att göra gott mot sina medmänniskor.  Han börjar närma sig sin fru, sina syskon och sin pappa som han knappt känner. Men var lugna, ni som tidigare läst Michel Houellebecq kommer känna igen er. Det är som vanligt en hel del sex som varvas med filosofiska och politiska funderingar och visst finns här civilisationskritik och kritik mot vården. Romanen innehåller däremot nästan ingen religionskritik men tar upp frågor om Gud, nåd och försoning på allvar. 

hade inte synden släppts in i världen för att göra nåden möjlig, och därmed barmhärtigheten?

Förinta känns mycket lättare att rekommendera än hans förra roman Serotonin för att den inte alls är lika provocerande. Serotonin är stundtals en plågsam läsning med bland annat prostitution och pedofili. Därför tvekar jag ibland att rekommendera boken till låntagare men jag tycker ändå ni ska testa att läsa Houellebecq, visst är han en provokatör men han är läsvärd och skriver spännande och enkelt och båda böckerna jag läst är riktigt bra. Jag behöver inte nödvändigtvis se hans romankaraktärer som moraliska föredömen (fast Paul är oändligt mycket mer sympatisk än huvudpersonen i Serotonin).  

Det finns partier i böckerna som man helst vill hoppa över men i hans böcker glimmar det ofta till och när han skriver om ensamhet och sorg är det så bra att jag står ut med nästan vad som helst. Vid läsning av Förinta påminns jag av känslan av att stå vid en sjukhussäng, när man till sist inser att allt hopp är ute och allt som återstår är en väntan på slutet. Det är sorgligt och vackert, tankarna fokuseras men framför allt är det tomt, ensamt och ödsligt. Den känslan kan Houellebecq förmedla som få andra författare. 

Han skriver om svåra komplexa ämnen med en lågmäld humor bakom allvaret som jag verkligen uppskattar. 

Om Gud verkligen fanns, som Cécile trodde, hade han kunnat ge tydligare vinkar om sina avsikter, Gud var verkligen dålig på att kommunicera, en sådan amatörism skulle aldrig ha godtagits i professionella sammanhang

Förinta utspelar sig mycket tragik men det slutar inte i fullständig ensamhet, misär, meningslöshet och nattsvart mörker. Känslan efter läsningen är ändå att trots all död och allt lidande så finns det fortfarande tro, hopp och kärlek.  

Vill ni se en intervju med en riktigt sympatisk Michel Houellebecq så titta på Youtube-klippet från Louisiana Literature 2019. Det finns alltid en risk att man blandar ihop verket med författaren. 

Fredrik Svanå


Förinta
Michel Houellebecq
Översättning: Sara Gordan
Albert Bonniers förlag, 2022
Roman, 632 s.

Språk