Kvinna sedd bakifrån skulle kunna vara en titel på en feelgood-roman, men är något helt annat. En roman om Vilhelm Hammershøis musa (och fru) Ida. Hon skildras inifrån och har berört Ylva Lyshag på djupet.
Marianne Castellano har läst fransyskan Claire Etcherellis Elise eller det riktiga livet från 1967 och konstaterar att den tyvärr fortfarande känns aktuell när den kommer till hur vi människor dömer varandra efter ursprung och klass. När det gäller kärlek har det nog däremot hänt en del. En ärlig, rörande och fin roman är det i alla fall.
Lillemor Åkerman har läst Hemma av Judith Hermann. Temat i romanen är att hitta (tillbaka till) sig själv, inget ovanligt tema men boken sticker verkligen ut, berättelsen är oförutsägbar med ett svalt och vackert språk som lockar till läsning mer än en gång menar Lillemor.
Rebecka Horn har läst Emily forever av Maria Navarro Skaranger, som trots få sidor rymmer tankar om allt från föräldraskap till hur svårt det kan vara att bryta sig loss från både plats och klass. Rebecka finner berättelsen om den unga Emily på samma gång störande och berörande.
Lillemor Åkerman har varit i den lusofona världen med hjälp av boken Återvändarna. Författaren Dulce Maria Cardoso berättar om den 15-åriga Rui, och med hans berättarröst, hur han tvingas tillbaka till fäderneslandet Portugal, från den förutvarande kolonin Angola utan att vara det minsta välkommen dit. Prosan vibrerar av känslor.
Jenny Persson skriver om boken Början på allt: En ny historia om mänskligheten av författarna Graeber och Wengrow. Författarna vill vidga traditionell syn på historieskrivning och ger oss därmed hopp om ett annat samhälle, enligt Jenny.
Mia Rosengren skriver om David Foenkinos bok En ovanligt vanlig familj. En författares skrivkramp leder här till förvecklingar i berättarperspektivet och ger läsaren en charmig och ljuvligt fransk roman med såväl humor som allvar.
Tänk så begränsad ens läsning hade varit om inte översättarna hade funnits – hälften av bokutgivningen i Sverige består av böcker översatta från andra språk. Under våren uppmärksammar Varbergs bibliotek översättandets konst vid tre tillfällen. Nils Håkansson, författare till den Augustprisbelönade Dolda gudar, håller en föreläsning den 15 februari. Senare i vår får Stadsbiblioteket besök av författaren och översättaren Lina Wolff, samt två översättare bosatta i Halland, Emma Majberger och Karin Wijk. Intressanta samtal utlovas!
Fredrik Svanå har läst Michel Houellebecqs åttonde roman och menar att han känner igen den franska litteraturens ”enfant terrible”, men att provokatören Houellebecq i romanen Förinta även visar en mer ömsint sida. Enligt Fredrik Svanå skriver Houellebecq så bra om ensamhet och sorg att han kan stå ut med nästan vad som helst vad gäller de mer svårsmälta partierna.
Trots sin aversion mot historiska romaner ger Andrea Johansson ändå Lucrezias porträtt en chans, eftersom hon älskade Maggie O´Farrells förra roman Hamnet, även den en historisk berättelse. Hon ångrar sig inte. “O´Farrell skriver myllrande, inkännande och ordrikt. Det är precis vad jag mäktar med men det är onekligen smått förtrollande att dras in i språket och dras med till renässansens Italien”, skriver Andrea.
Den brittiska författaren Elly Griffiths tar oss i Det låsta rummet tillbaka till starten av covid-19 med lockdown, munskydd, teamsmöten, hastigt insjuknande av kära och allt annat påfrestande som pandemin innebar. Och en möjlighet för de (fortfarande?!) längtande Ruth och Nelson att träffas i smyg. Läsvärt trots pandemifrustrationen tycker Andrea Johansson.
Ylva Lyshag har läst Peter Mays första del av Lewistrilogin, Svarthuset. En deckare med högt spänningsdriv och med träffande miljöskildringar av livet och landskapet på öarna i Yttre Hebriderna. En resa i tid och person som hade vunnit på att vara mer personlig.
Marianne Castellano har läst Sarah Moss senaste roman Sommarregn och imponeras av ett väl avvägt språk. Klaustrofobisk stämning, fördomar och tankar kring livets mening kontrasterar den skotska naturen.
En något tillkrånglad, sorglig men kärleksfull resa, där formen står i vägen för innehållet men som vid en omläsning visar sig vara en väl läsvärd historia skriver Lillemor Åkerman om Alex Schulmans bok Malma station.
Den franske författaren Édouard Louis skriver i Att förändras: en metod om hur svår en klassresa kan vara, hur han går från att vilja hämnas på sin fattiga uppväxt till att vilja ge de människor han en gång föraktade upprättelse. Andrea Johansson har läst och blivit berörd.
Det lackar mot jul och för er som inte redan i god tid inhandlat julens klappar kommer här några förslag på hårda paket. I Varberg har vi glädjen att ha en mycket fin lokal bokhandel som hjälper till med det mesta i bokväg.
Rebecka Horn har läst och roats av Erik Anderssons lågmälda noveller. I samlingen Har du försökt stänga av och slå på igen låter han landsbygdens ”vanliga” människor ta plats. Men under den alldagliga ytan ruvar det oväntade och Erik Anderssons tonalitet och humor lyfter en till synes oansenlig bok till spännande och överraskande läsning.
En träffsäker roman som kan inge hopp för den som befinner sig i en kris, vilket en skilsmässa ofta innebär. Lillemor Åkerman har läst Sara Villius roman Paradis som med en förtätad prosa tar läsaren djupt ner i den själsliga smärtan men också upp mot en ljusare och sannare framtid, på andra sidan katastrofen.
En trovärdig skildrare av tunga ämnen i vanliga människors liv, ur olika perspektiv och oberoende av ålder eller kön. Så beskriver Lillemor Åkerman författaren, journalisten och manusförfattaren Moa Herngren som besöker Varbergs stadsbibliotek.
Ylva Lyshag har läst Valérie Perrins bok Färskt vatten till blommorna. En bok fylld av värme och humor och om konsekvenserna som följer av människors handlingar.
Under ett års tid har Jenny Persson rört sig i Marcel Prousts värld, i sekelskiftets Frankrike. Det är njutbar läsning, även om det ibland blir lite för mycket av långrandiga societetsbjudningar. Jenny jämför att läsa Proust med att promenera i en skog, ibland är det snårigt och det är svårt att ta sig fram, men sedan finns den där – den solbelysta gläntan där alla sinnen får sin belöning.
Med den nya boken Skriften i vattnet visar John Ajvide Lindqvist prov på att han inte bara bemästrar skräcklitteraturen utan även thrillergenren. Lillemor Åkerman har med behållning läst denna fartfyllda historia där såväl världsomspännande politik som humoristiska inslag står att finna.
Lillemor har drabbats av Lina Wolffs senaste bok Djävulsgreppet. Det är en av årets största läsupplevelser, skriver hon, där huvudpersonen reser till Florens och fångas in i en destruktiv relation. Hur får man insikt om de manipulativa signalerna?
Inte en vanlig kvinna, anser Mia Rosengren som läst Gunilla Grahn-Hinnfors Sträckande sig uppåt mot ljuset – En biografi om Signe Maria Thiel. Ett fascinerande porträtt av en kvinna med mycket mod, passion och kraft men som inte levde ett enkelt liv.
Lillemor Åkerman skriver om Varbergs stadsbiblioteks egen bokmässa ”All världens språk” som äger rum lördagen den 29 oktober. Med fokus inställt på att lyfta fram litteratur översatt från andra språk än engelska är tre specialiserade förlag inbjudna: Tranan, Sekwa och Thorén & Lindskog.
Tidigare i höst kom Carina Rydberg ut med ännu en självbiografisk roman, Vitt slödder. Marianne Castellano tycker att Rydbergs skarpa blick på sig själv och sin omgivning fortfarande är intakt och att hon skriver ”med humor och självinsikt”. Under läsningen väcks en del egna minnen hos Marianne och tidvis blir hon så gripen att hon måste läsa en gång till.
Ylva Lyshag har läst den populärvetenskapliga boken Depphjärnan av Anders Hansen. I den framgår det att vi behöver hitta tid för sociala kontakter, träning och en mening med livet för att må bra. Men vi kanske inte ska eftersträva lycka. ”Vi är inte gjorda för att jämt vara glada och lyckliga”, skriver Anders Hansen.
Lillemor Åkerman går på djupet i Christian Krachts tämligen lika illusoriska som verkliga roman Eurotrash. En hisnande roadtrip genom både landskap och dunkla minnen i det förflutna samt en vilja till försoning med en åldrande mor.
Fredrik Svanå har läst Lotta Lundbergs Båten, en roman om sex kvinnor som hoppas finna sig själva genom att korsa Atlanten. Kvinnorna möter snarare sina inre demoner än efterlängtad frihet och Fredrik funderar över om detta är en bok att undvika inför en långsegling – eller om det snarare är en bok man bör läsa innan man själv korsar Atlanten.
Lillemor skriver om Annie Ernaux. Tidigare publicerad 4 juni 2021.
Andrea Johansson har läst Kristina Appelqvists senaste spänningsroman om Nina som ärver sin mosters prästgård. En stor summa pengar hittas men försvinner därefter spårlöst. Efter det samlas de otacksamma uppgifterna på rad och hon får nysta i olika dilemman.
Mia Rosengren har läst prisvinnaren Marco Balzanos bok Jag stannar här. En tunn roman med stort innehåll om människors öden och liv genom krig och ödeläggelse i Sydtyrolen. I en tid präglad av fascism och nazism, baserad på människor i traktens berättelser.
Ylva Lyshag har läst Elly Griffiths Mordkonsulten, den andra fristående delen i den något mindre kända deckarserien Harbinder Kaur. Hon kan konstatera att även den kvalar in som en mysig och humoristisk deckare av god kvalitet.
Andrea Johansson har läst Therese Bohmans senaste roman Andromeda. Bohman skriver som vanligt om lite komplicerade, ifrågasatta relationer. En vacker berättelse om kärlek, vänskap och litteratur på ett djupare plan. Mycket läsvärt, lågmält med oerhörd skärpa och stringens konstaterar Andrea.
Lillemor Åkerman har läst tre böcker där transpersoner har centrala roller. Detransition, baby av Torrey Peters är en av dem, den nominerades till Women’s prize for fiction och förekommer i transdebatten. Boken beskrivs som både underhållande och informativ där vi får chans att ”möta världen utanför vår egen lilla ankdamm”. Nattdjur av Sosa Villada och Vivek Ojis död av Akweake Emezi innehåller mörker, vänskap och kärlek.
Olov Hyllienmark tog med översättningen av Obehaget om kvällarna hem priset Årets översättning som delades ut den 22 september på Bokmässan i Göteborg. Lillemor Åkerman uppmärksammar här översättarnas viktiga arbete med utländsk litteratur samt hur biblioteken i Varberg lyfter litteratur översatt från andra språk än engelskan.
Rebecka Horn har läst Whitakers bok Slutet blir vår början, i översättning av Maria Lundgren, en komplex berättelse om skuldkänslor som går i arv genom generationer. Men Whitakers berättelse, som föddes ur ett eget trauma, visar också att berättandet i sig kan visa sig vara en väg mot att bli en mer hel människa
Kajsa Åberg läste för längesedan Lars Ahlins novellsamling Inga ögon väntar mig som var hans genombrott på 1940-talet. Hon blev påmind om den igen när hon läste Hans Gunnarssons novellsamling Bormann i Bromma och hittade likheter. Karaktärerna i novellerna är mänskliga, grubblande, ångestladdade och nära sammanbrott samtidigt som humorn finns nära.
Att skriva en halv roman utan bokstaven a tordes vara omöjligt men icke. I Underskottet har Daniel Sjölin lyckats med just detta. Fredrik Svanå har läst boken som är ett experimentellt verk och ställer krav på sin läsare. Är det inte just det vi behöver ibland som läsande människor, något som utmanar oss intellektuellt? Samhällskritik och artificiell intelligens tillsammans med humor och allvar ger oss något att tänka på.
Lillemor Åkerman har tagit sig an ett antal titlar av den argentiska författaren Samanta Schweblin vars senaste roman Kentukis tar upp angelägna ämnen som globalisering, övervakning samt människans önskan att bli sedd.
Ylva Lyshag fördjupar sig i den franska revolutionen 1789 med historieprofessorn Dick Harrison som vägvisare. En revolution som startade med goda intentioner, men som urartade i blodbad och krig. I sin bok Franska revolutionen skriver Harrison, enligt Ylva, på ett ofta underhållande sätt, om bakgrunden och orsakerna till revolutionen.
Jenny Persson har avnjutit trilogin Wolf Hall, Bring Up the Bodies samt The Mirror and the Light av Hilary Mantel, nära 2000 sidor. Böckerna handlar om Thomas Cromwell och 1500-talets skrämmande Tudortid i England. Hilary Mantel vann Bookerpriset för de två första böckerna och har gjort en gedigen research som har fått forskare att ändra åsikt om Cromwell.
Den här gången har redaktionsmedlemmarna fått välja helt fritt och här finns allt från klassiker till böcker som ännu inte finns i butik. Tur att sommaren är lång för ambitionsnivån är hög och innehållet varierat – feelbad, feelgood, historia, relationer, romantik, spänning, skräck, humor, vardagsbetraktelser, sorg, ironi, passion – ja, allt som hör livet till. Nedan hittar ni redaktionens alla tips. Vi önskar er alla en riktigt fin lässommar. Varbergs bibliotek – Litteraturkritik tar nu ett sommaruppehåll. Vi ses i september!
Nick Hornby har blivit känd för sina humoristiska relationsromaner. Ylva Lyshag har läst hans senaste bok Precis som du. En bok om åldersfixering och politik klädd i Hornbys humoristiska språkdräkt som kanske inte riktigt håller hela vägen.
Harriet Runevad blir positivt överraskad av Daniel Bergmans självbiografi Hjärtat. Trots svår sjukdom och en kärlekslös barndom besitter Daniel en stark livsvilja och en förmåga att gå sin egen väg. Med Hjärtat har han skrivit sin livsberättelse i formen av ett långt brev till sin älskade dotter. ”Han har ett ärligt och rättframt språk och han väjer inte för det som är svårt”, skriver Harriet.
Lillemor Åkerman har läst Jag står här och stryker av den feministiska författaren Tillie Olsen. Boken kom ut 1961 i USA och är nu på nytt översatt till svenska. Olsen är hyllad för att skildra den kvinnliga tystnaden, sin ilska över orättvisorna, sin sorg och smärta och är lika angelägen idag som då och hennes böcker används i litteraturundervisnigen på universiteten i USA. Ett återkommande tema i hennes böcker är om konsten att räcka till.
Jenny Persson har läst The promise av Damon Galgut där hon finner spår av både Virginia Woolf och William Faulkner. Hon uppskattar Galguts osentimetala drama om familjen Swart, vars öde hon tolkar som en spegling av ett föränderligt Sydafrika. Det här är romankonst på hög nivå, avslutar Jenny Persson sin recension.
Nederländsk feelbad när den är som bäst. Lize Spits suggestiva debutroman Det smälter står sig väl i kategorin och Lillemor Åkerman funderar över hur mörka slut man som läsare egentligen kan ta. På väg till en minneshögtid med ett smältande isblock i bagaget återvänder huvudpersonen till barndomsbyn Bovenmeer.
Laura Daves succébok The Last Thing He Told Me kommer nu ut på svenska och ska även filmas för Apple TV+. Rebecka Horn har läst originalutgåvan och kan konstatera att den rymmer en rejäl dos spänning samt dunkla familjehemligheter, för den som vill hålla sig uppdaterad.
Andrea Johansson har läst Smärtans imperium: berättelsen om familjen Sackler och opiodkrisen av Patrick Radden Keefe och förfäras över hur vinstintresse, smärtlindrande droger och välgörenhet blandas i en smärtsamt cynisk kombination som slutade i en dödlig katastrof.
Skepparen Gerlof är tillbaka i Johan Theorins femte del av spänningsserien Ölandssviten, Benvittring. Harriet Runevad har fastnat för hämnd som drivkraft och bokens egensinniga karaktärer.
”I denna berättelse finns bara förlorare” skriver Lillemor Åkerman om den belarusiske författaren Sasja Filipenkos roman Röda korset. Romanen behandlar ett mörkt kapitel i Sovjetunionens historia och Lillemor imponeras av Filipenkos förmåga att på ett gripande sätt skriva fram sin roman utifrån ett digert arkivmaterial. Hon drabbas även av hur delar av historien upprepar sig i dagens Ryssland.
Den verklighetsbaserade romanen Kvinnor som pratar av Miriam Toews är en tänkvärd bok om ett mennonitsamfund som väcker mycket känslor, menar Lillemor Åkerman i sin recension. Författaren är själv uppvuxen med mennoniter och ger oss en skrämmande inblick i hur den religiösa sekten tolererar såväl övergrepp som förtryck av kvinnorna som tillhör sekten.
Kajsa Åberg skriver om författaren och översättaren Sara Gordans senaste utgivning Natten. Det är en osentimental skildring fri från klichéer, om överlevnad och tillförsikt. En balansakt i ansvar, frihet och kontroll. Om en mors strävan och gränslösa kärlek.
Rebecka Horn recenserar Silvia Avallones senaste roman En vänskap och uppskattar särskilt det oförskönande i berättelsen. Boken beskrivs som en stark skildring av komplicerade relationer och uppbrott där författaren illustrerar den vanliga människan som kämpar på och sliter.
Karin Wahlbergs tionde deckare kretsar kring en barnläkares död. En klassisk konflikt mellan individen och den anonyma makten kommer till uttryck i ett fall som handlar om skakvåld mot spädbarn. Ylva Lyshag låter sig övertygas av författarens skärpa i detaljerna och njuter av en pusseldeckare som är genuint lärorik att läsa.
Precis som huvudpersonen förtrollas Fredrik Svanå av Julian Barnes karismatiska lärare Elizabeth Finch. Fredrik utlovar en härlig läsupplevelse där Barnes leker med opålitliga röster som väver ihop berättelsen.
Angela Carter, Andrea Dworkin, Ana Mendieta, Marquis de Sade, Susan Sontag och Bayard Rustin är några av de intellektuella som den brittiska författaren Olivia Laing skriver om i sin nya bok Inpå bara kroppen. Jenny Persson fascineras av Laings essäer. “Med osviklig känsla hittar hon de smärtpunkter och de livsavgörande händelser som har format dessa individers tankar “, skriver hon i sin recension.
”Vidrigt bra” tycker Andrea Johansson om Fernanda Melchors uppföljare till genombrottsboken Orkansäsong. Paradais är en samtidsskildring av Mexikos övre och undre värld.
“Trots få sidor innehåller den så mycket visdom och förståelse inför de förändringar vi människor tvingas acceptera” avslutar Harriet Runevad sin text om Kerstin Ekmans berätttelse
Lillemor Åkerman har läst Yu Miris sällsamma roman Tokyo Ueno station, om fiskaren och byggnadsarbetaren Kazus tillbakablickar i ett liv präglat av fattigdom och utanförskap. Allt i skuggan av de skira, blommande japanska körsbärsträden i Uenoparken. En roman som ställer krav på sin läsare.
Kajsa Åberg recenserar Ellen Mattsson senaste roman Den svarta månens år som är en kafkaartad berättelse och ställer frågan om tillvarons mening. Drömlikt men ändå realistiskt som ger mersmak.
